Kalle G och slantarna

Igår på grillningen fastnade vi en stund framför TV:n. Ett minst sagt historiskt ögonblick och några av dom andra fällde faktiskt en tår. Jag tyckte det var jättefint, och jävlar vad som SÄPO (eller vilka det nu var?!) sprang bra där bredvid kortegen. Och klänningarna, oh my gosh! Eftersom jag är en sucker för rosa tyckte jag allt Silvia hade en kanonfin klänning! Daniel grät en skvätt, och Viktoria var jättefin! "JAAA". Vi får se om det kommer hända något liknande igen, finns inte monarkin kvar om sisådär 30 år blir det inget mer spektakel av den här storleken. Det var pampigt och minnesvärt.

MEN. Diskussionen gick ju inte att undvika. De stackars slantarna. Bröllopet kostade i sig runt 20 miljoner kronor. 10 miljoner från staten och 10 miljoner från Kungen. Sen allt krimskrams runt omkring. Renovera Storkyrkan 14 miljoner. Stockholms stad lägger 8 miljoner på Love. Får höra olika bud, men det de flesta räknar på är vad varje skattebetalare faktiskt betalar, hamnar inte ens på 20 kr. Det är INGENTING. Dessutom, det är EN GÅNG. Jag förstår inte varför de som gnäller över kostnaderna ens reagerar över det. Det är lixom inga pengar. Inte med tanke på hur mycket skatt varje person lägger. I mitt fall är det ett par tusen varje månad, och helt ärligt betalar jag gladeligen skatt.

Sverige är ett bra land, bara man tar tillvara på sina möjligheter och rättigheter. Jag kan på ett vis känna mig tacksam över att ha ett jobb med sjuklön, bidrag för tandvård, subventionerad sjukvård, skolor, boende, parkarbetare, vägarbetare osv. Under en livstid blir det många pengar för den egna välfärden, men det inte som att folk tänker på det, varken kort- eller långsiktigt.

Så att lägga 20 kr (eller 40 kr, eller 70 kr) en gång på att kronprinsessan gifter sig har jag inget emot. Det är så lite pengar i sammanhanget, och eftersom det nu är så att vi faktiskt är en monarki så är det inte direkt så att man kan välja. Men att orka bry sig om att gnälla över det är att slösa energi big time.

Jag vill inte påstå att jag är för kungahuset. När jag var yngre var jag emot, men nu står jag nånstans mitt emellan. Det finns både för och nackdelar. Men som nu, Viktoria gifter sig med en snubbe från landet, bara det i sig är en fin historia som jag tycker enbart ger mig en bättre bild av monarkin i Sverige på 2000-talet.

Däremot, något jag överväger är att gå ur Svenska Kyrkan. Till skillnad från det kungliga bröllopet har varje person ett val. Går du ur Svenska Kyrkan kan du åka till Thailand 10 gånger under en livstid för motsvarande pengar. Där har de missunsamma något att fundera på.