Sedan den 25 augusti har jag inte kunnat använda min bil. Den har stått nere på parkeringen men ändå varit totalt obrukbar. Detta på grund av antingen Vovven, eller Greger.
När jag åkte till Gotland lämnade jag bilnyckeln väl synligt på köksbordet. Dumt, jag vet ju hur dom är, dom där slarvorna. Anledningen var att Yohanna skulle eventuellt använda bilen när jag var borta, men det blev aldrig av. När jag sen kom hem var den i alla fall spårlöst försvunnen.
Visserligen har det vart praktiskt, har ju inte använt bilen nånting. Men jävlar vad irriterande! Man kan inte heller fråga en katt "var har du busat bort min bilnyckel??". Det funkar heller inte att tvångsbada Vovven för att få Greger att känna sympati och sedan bekänna.
Idag har jag hittat min bilnyckel, två decimeter in under kylen. Hallelujah-moment! som ska firas med en liten åktur senare idag. Lilla bil förtjänar lite däckkontroll, en tvätt och en ny wunderbaum efter dessa traumatiska veckor.
2 kommentarer:
typiskt bra ställe för lite kattbus, hade just tänkt föreslå långt in under soffan. Mysigt för lilla bilen med lite uppmärksamhet! Du är säkert saknad!
Men det vet inte Tusse.
Ja dom tänkte till där! :) Har tittat på kylskåpet och tänkt tanken att den kan ha hamnat där under, men jag tyckte springan undertill var för smal för min tjocka bilnyckel. :D
Skicka en kommentar