Min viktresa

Jag har alltid varit lite större än de andra. Trots det kan jag aldrig minnas att jag verkligen mådde dåligt över det fram till när jag kom i mitten av tonåren. Efter det har jag mest bara känna viss frustration över att jag går upp så otroligt lätt. Mina syskon har tydligen vunnit på genernas lotteri! :) Fram tills när jag flyttade hemifrån hade jag kanske 10-15 kilos övervikt.

I samband med att jag flyttade hemifrån gick jag sakta men säkert upp. Började äta mini-piller i samma veva, och de bidrog väl de också. I gymnasiet började jag må rätt kasst över allt annat i livet, och mest troligt beror många av mina extra kilon på tröstätning. Det fanns dock dagar då jag knappt åt nånting alls. Skolkade och låg framför tv:n, alternativt sov bort hela dagen. Det var ingen rolig tid, och av nån konstig anledning kommer jag inte ihåg så mycket av det. Mitt undermedvetna har kanske förträngt det, vad vet jag. I början av 2007 fanns en liten dipp då jag tillfälligt jobbade som tidningsbud. På 8 veckor gick jag ner 8 kilo tack vare 3-6 timmars cyklande varje natt. Den här bilden stämmer inte exakt med årtal och så, men på ett ungefär.

Vid årsskiftet 04-05 flyttar jag ihop med min sambo och det är ingen bra viktminskningskur direkt. Fortsatte stiga i kilona och vägde cirka 93 när jag började med Cambridge. Försökte ta ett uppehåll över sommaren för att prova att hålla vikten men allt gick åt skogen. Fortsatte gå upp och vägde 95,3 när jag började med Xtravaganza hösten -07. Som jag skrivit i bloggbeskrivningen, nu är jag på väg ner i vikt, en gång för alla. Wish me luck!