tisdag 22 januari 2008

Nu är råget måttat!

Jag ska ta en till omgång med sopporna. Det kommer allt för många hjärnspöken, och oturligt nog leder de till syndiga handlingar. Idag köpte jag tekakor (visserligen fiberrika, men de ska inte finnas i min värld just nu!) och ishavssallad. Ägg och sallad är ok, men inte bröd och en röra som är fetare än fetan själv. Åt två mackor. När jag senare for ut och sprang mådde jag så ill att jag höll på att spy. Inte trevligt! Dessutom köpte jag godis! WRÄÄH! Sockerdjävulen har tagit över mina tankar! Men idag har jag i alla fall lärt mig nånting. Jag släpper vissa hämningar när jag blir arg/irriterad/besviken. Anledningen att jag började känna så idag är så meningslös att jag inte ens ids skriva om den, men så var det i alla fall. Det är vid såna tillfällen jag egentligen ska lyssna på skivan, eller göra nåt helt annat och bryta dom tankarna. Men det är lite svårt när man står vid en maskin och inte har så stora möjligheter.

Det känns som att det enda rätta nu är att ta tag i fyra kommande veckor av VLCD-kost och fortsätta på rätt spår. Under hela min resa har jag nääästan alltid haft problem nånstans bland de fyra ledstjärnorna.

  • Mental träning: Det här var svårt i början. Jag lyssnade sällan på skivan. I det stora hela gick det ju bra ändå. Men den biten har fattats, men nu har jag hittat den.
  • Mental näring: Okej, det här är väl det enda jag inte haft problem. "Humor, glädje och njutning" är ingenting som fattas i mitt liv direkt.
  • God energi: Maten. Här har jag problem nu. Jag MÅSTE styra upp det här! Jag vet ju så tydligt vad jag fysiskt mår bra av, och även i förlängningen psykiskt när jag slipper ha dåligt samvete och ångest över sånt jag inte borde ha gjort.
  • Rörelseglädje: Före jul hade jag en ordentlig dipp när det gäller träningen. Nu är den det roligaste som finns ungefär.

Förutom det är allt frid och fröjd. Idag åt jag lax och massa grönsaker till lunch, och mina kollegor börjar reagera över att jag äter så nyttigt. Majoriteten av de andra äter mackor, Billys pizzor eller Dafgårds mikromat till frukost/lunch. HUVVALIGEN! Jag kommer förhoppningsvis aldrig släppa mina nya vanor gällande bra mat på jobbet. Det gör ont i mig att se de andra äta vad de nu äter. Mer morötter åt folket!

Om jag kör fyra veckor till och tränar på i vanlig takt borde jag kunna tappa upp emot 8-10 kilo. Det vore inte helt fel! Nu har jag legat i en jämn, sakta takt neråt och känner verkligen att jag vill vidare emot mitt mål. Och hjärnspökena som sagt. Jag ryser bara jag tänker på det.

2 kommentarer:

Anonym sa...

du..efter vårt långa samtal ikväll..du kommer att greja det här på allra bästa sätt, jag hörde det på ditt sätt att tänka. Jag hejar på dig!

Anonym sa...

gu va kul att läsa hur tankara rör sig i huvudet på dig. Jag själv merker egter bara 3 veckor att man reflekterar otroligt på hur man gjort tidigare å hur man tänker nu. Det är som att det är en ond och en god männsika som slåss i huvudet... jag KÄMPAR med att lyssna på den goda å försöker reflektera på vad den onda säger....Är glad att jag hittade din blogg som kan peppa mig inför kommande tider. Får man fråga vart du bor? å hur gammal du är?